Sura Al-Ma'aarij — The Ascending Stairways

Sura Al-Ma'aarij (The Ascending Stairways) — 70/114 · 44 verser. Läs och lyssna med arabisk text och svensk översättning.

سَأَلَ سَآئِلُۢ بِعَذَابࣲ وَاقِعࣲ‏

EN MAN frågade om ett straff som väntar

Ayah 1

لِّلۡكَٰفِرِينَ لَيۡسَ لَهُۥ دَافِعࣱ‏

dem som förnekar sanningen och som ingen kan avvärja

Ayah 2

مِّنَ ٱللَّهِ ذِي ٱلۡمَعَارِجِ

[ett straff] från Gud till vilken många vägar leder upp

Ayah 3

تَعۡرُجُ ٱلۡمَلَٰٓئِكَةُ وَٱلرُّوحُ إِلَيۡهِ فِي يَوۡمࣲ كَانَ مِقۡدَارُهُۥ خَمۡسِينَ أَلۡفَ سَنَةࣲ‏

Till Honom stiger änglarna och den heliga ingivelsens ande upp under en dag vars längd är femtiotusen år

Ayah 4

فَٱصۡبِرۡ صَبۡرࣰ ا جَمِيلًا

Uthärda därför [dina prövningar, Muhammad,] med väl buret tålamod

Ayah 5

إِنَّهُمۡ يَرَوۡنَهُۥ بَعِيدࣰ ا

De ser [straffet] som något mycket avlägset

Ayah 6

وَنَرَىٰهُ قَرِيبࣰ ا

men Vi ser det som något som ligger helt nära

Ayah 7

يَوۡمَ تَكُونُ ٱلسَّمَآءُ كَٱلۡمُهۡلِ

Den Dagen skall himlen likna smält koppar

Ayah 8

وَتَكُونُ ٱلۡجِبَالُ كَٱلۡعِهۡنِ

och bergen skall vara som högar av rödfärgad ull

Ayah 9

وَلَا يَسۡـَٔلُ حَمِيمٌ حَمِيمࣰ ا

Ingen vän frågar efter en vän

Ayah 10

يُبَصَّرُونَهُمۡۚ يَوَدُّ ٱلۡمُجۡرِمُ لَوۡ يَفۡتَدِي مِنۡ عَذَابِ يَوۡمِئِذِۭ بِبَنِيهِ

[ändå] får de se varandra. För att köpa sig fri från straffet kommer den obotfärdige syndaren den Dagen att vilja offra [till och med] sina barn

Ayah 11

وَصَٰحِبَتِهِۦ وَأَخِيهِ

sin hustru, sin broder

Ayah 12

وَفَصِيلَتِهِ ٱلَّتِي تُـٔۡوِيهِ

de anhöriga som hade beskyddat honom

Ayah 13

وَمَن فِي ٱلۡأَرۡضِ جَمِيعࣰ ا ثُمَّ يُنجِيهِ

ja, alla jordens invånare - [om] han på så sätt kan rädda sig

Ayah 14

كَلَّآۖ إِنَّهَا لَظَىٰ

Ack, nej! [Han slipper inte ifrån denna] rasande eld

Ayah 15

نَزَّاعَةࣰ لِّلشَّوَىٰ

som skall [bränna] bort hans hud upp till och med huvudsvålen

Ayah 16

تَدۡعُواْ مَنۡ أَدۡبَرَ وَتَوَلَّىٰ

Den kallar alla dem som vände ryggen [åt budskapet] och drog sig undan

Ayah 17

وَجَمَعَ فَأَوۡعَىٰٓ

och dem som samlade och gömde [rikedomar i sina kassakistor]

Ayah 18

۞إِنَّ ٱلۡإِنسَٰنَ خُلِقَ هَلُوعًا

MÄNNISKAN är skapad rastlös och otålig

Ayah 19

إِذَا مَسَّهُ ٱلشَّرُّ جَزُوعࣰ ا

Hon beklagar sig så fort hon drabbas av något ont

Ayah 20

وَإِذَا مَسَّهُ ٱلۡخَيۡرُ مَنُوعًا

men om det goda kommer på hennes lott visar hon [de behövande] ifrån sig

Ayah 21

إِلَّا ٱلۡمُصَلِّينَ

[Så uppträder] inte de som med allvar ger sig hän åt sin andakt

Ayah 22

ٱلَّذِينَ هُمۡ عَلَىٰ صَلَاتِهِمۡ دَآئِمُونَ

och som oförtröttligt förrättar sin bön

Ayah 23

وَٱلَّذِينَ فِيٓ أَمۡوَٰلِهِمۡ حَقࣱّ مَّعۡلُومࣱ‏

och som av vad de äger [anslår] rättmätiga andelar

Ayah 24

لِّلسَّآئِلِ وَٱلۡمَحۡرُومِ

åt tiggarna och dem som [i tysthet] lider nöd

Ayah 25

وَٱلَّذِينَ يُصَدِّقُونَ بِيَوۡمِ ٱلدِّينِ

och som tror på Domens dag

Ayah 26

وَٱلَّذِينَ هُم مِّنۡ عَذَابِ رَبِّهِم مُّشۡفِقُونَ

och fruktar sin Herres straff

Ayah 27

إِنَّ عَذَابَ رَبِّهِمۡ غَيۡرُ مَأۡمُونࣲ‏

ingen kan vara säker på att gå fri från sin Herres straff

Ayah 28

وَٱلَّذِينَ هُمۡ لِفُرُوجِهِمۡ حَٰفِظُونَ

och som håller sina begär i styr

Ayah 29

إِلَّا عَلَىٰٓ أَزۡوَٰجِهِمۡ أَوۡ مَا مَلَكَتۡ أَيۡمَٰنُهُمۡ فَإِنَّهُمۡ غَيۡرُ مَلُومِينَ

och inte [ger fritt utlopp åt sin lust] med andra än sina hustrur eller dem som de rättmätigt besitter - inget klander kan då riktas mot dem

Ayah 30

فَمَنِ ٱبۡتَغَىٰ وَرَآءَ ذَٰلِكَ فَأُوْلَٰٓئِكَ هُمُ ٱلۡعَادُونَ

men går de längre är de syndare

Ayah 31

وَٱلَّذِينَ هُمۡ لِأَمَٰنَٰتِهِمۡ وَعَهۡدِهِمۡ رَٰعُونَ

och de som troget fullgör sina förtroendeuppdrag och uppfyller sina löften

Ayah 32

وَٱلَّذِينَ هُم بِشَهَٰدَٰتِهِمۡ قَآئِمُونَ

och de som står fast vid sitt vittnesmål

Ayah 33

وَٱلَّذِينَ هُمۡ عَلَىٰ صَلَاتِهِمۡ يُحَافِظُونَ

och de som slår vakt om bönen

Ayah 34

أُوْلَٰٓئِكَ فِي جَنَّٰتࣲ مُّكۡرَمُونَ

[Alla] dessa skall [hälsas] med hedersbetygelser i [paradisets] lustgårdar

Ayah 35

فَمَالِ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ قِبَلَكَ مُهۡطِعِينَ

HUR ÄR det fatt med [dessa] sanningens förnekare, som ivrigt tränger fram med sträckta halsar

Ayah 36

عَنِ ٱلۡيَمِينِ وَعَنِ ٱلشِّمَالِ عِزِينَ

från höger och vänster i stora grupper

Ayah 37

أَيَطۡمَعُ كُلُّ ٱمۡرِيࣲٕ مِّنۡهُمۡ أَن يُدۡخَلَ جَنَّةَ نَعِيمࣲ‏

Är det av iver att få stiga in i lycksalighetens lustgårdar

Ayah 38

كَلَّآۖ إِنَّا خَلَقۡنَٰهُم مِّمَّا يَعۡلَمُونَ

Visst inte! De vet ju av vad de har skapats

Ayah 39

فَلَآ أُقۡسِمُ بِرَبِّ ٱلۡمَشَٰرِقِ وَٱلۡمَغَٰرِبِ إِنَّا لَقَٰدِرُونَ

Vid alla soluppgångars och alla solnedgångars Herre! Vi är sannerligen i stånd

Ayah 40

عَلَىٰٓ أَن نُّبَدِّلَ خَيۡرࣰ ا مِّنۡهُمۡ وَمَا نَحۡنُ بِمَسۡبُوقِينَ

att i deras ställe sätta bättre [människor än de] - ingenting kan hindra Oss

Ayah 41

فَذَرۡهُمۡ يَخُوضُواْ وَيَلۡعَبُواْ حَتَّىٰ يُلَٰقُواْ يَوۡمَهُمُ ٱلَّذِي يُوعَدُونَ

Låt nu [förnekarna] fortsätta med sina ordlekar, till dess de står inför den Dag som de fått löfte om

Ayah 42

يَوۡمَ يَخۡرُجُونَ مِنَ ٱلۡأَجۡدَاثِ سِرَاعࣰ ا كَأَنَّهُمۡ إِلَىٰ نُصُبࣲ يُوفِضُونَ

den Dag då de skall skynda fram ur sina gravar, som om de hade bråttom att inställa sig [till andakten] inför sina gudabilder

Ayah 43

خَٰشِعَةً أَبۡصَٰرُهُمۡ تَرۡهَقُهُمۡ ذِلَّةࣱۚ ذَٰلِكَ ٱلۡيَوۡمُ ٱلَّذِي كَانُواْ يُوعَدُونَ

stirrande i marken, nedtyngda av skam. Detta är den Dag om vars ankomst de gång på gång har varskotts

Ayah 44