Sura An-Naazi'aat — Those who drag forth

Sura An-Naazi'aat (Those who drag forth) — 79/114 · 46 verser. Läs och lyssna med arabisk text och svensk översättning.

وَٱلنَّٰزِعَٰتِ غَرۡقࣰ ا

VID STJÄRNORNA som stiger [över horisonten] för att [sedan sjunka och] försvinna

Ayah 1

وَٱلنَّٰشِطَٰتِ نَشۡطࣰ ا

som rör sig i jämna och stadiga banor

Ayah 2

وَٱلسَّٰبِحَٰتِ سَبۡحࣰ ا

som svävar med lätthet [genom rymden]

Ayah 3

فَٱلسَّٰبِقَٰتِ سَبۡقࣰ ا

som passerar varandra [i sina kretslopp]

Ayah 4

فَٱلۡمُدَبِّرَٰتِ أَمۡرࣰ ا

och som ger fasta hållpunkter [för människornas liv]

Ayah 5

يَوۡمَ تَرۡجُفُ ٱلرَّاجِفَةُ

[TÄNK PÅ] den Dag då [jorden] skall skälva i ett väldigt skalv

Ayah 6

تَتۡبَعُهَا ٱلرَّادِفَةُ

följt av ännu ett [skalv]

Ayah 7

قُلُوبࣱ يَوۡمَئِذࣲ وَاجِفَةٌ

och då allas hjärtan skall bulta av fruktan

Ayah 8

أَبۡصَٰرُهَا خَٰشِعَةࣱ‏

[och] allas blickar vara naglade vid marken

Ayah 9

يَقُولُونَ أَءِنَّا لَمَرۡدُودُونَ فِي ٱلۡحَافِرَةِ

[Om detta] säger de: "Skall vi återställas i vårt ursprungliga skick

Ayah 10

أَءِذَا كُنَّا عِظَٰمࣰ ا نَّخِرَةࣰ‏

sedan våra ben förmultnat

Ayah 11

قَالُواْ تِلۡكَ إِذࣰ ا كَرَّةٌ خَاسِرَةࣱ‏

[Och] de fortsätter: "På denna återkomst skulle vi förlora

Ayah 12

فَإِنَّمَا هِيَ زَجۡرَةࣱ وَٰحِدَةࣱ‏

Ett enda dån [skall höras]

Ayah 13

فَإِذَا هُم بِٱلسَّاهِرَةِ

och de [döda och begravda] skall stå där, fullt vakna

Ayah 14

هَلۡ أَتَىٰكَ حَدِيثُ مُوسَىٰٓ

HAR DU hört berättelsen om Moses

Ayah 15

إِذۡ نَادَىٰهُ رَبُّهُۥ بِٱلۡوَادِ ٱلۡمُقَدَّسِ طُوًى

Det hände sig att hans Herre ropade till honom i den heliga dalen Tuwa [och sade]

Ayah 16

ٱذۡهَبۡ إِلَىٰ فِرۡعَوۡنَ إِنَّهُۥ طَغَىٰ

Gå till Farao - han har gått för långt i sitt övermod

Ayah 17

فَقُلۡ هَل لَّكَ إِلَىٰٓ أَن تَزَكَّىٰ

och säg [till honom]: ”Vill du bli renad [från synd]

Ayah 18

وَأَهۡدِيَكَ إِلَىٰ رَبِّكَ فَتَخۡشَىٰ

Vill du att jag visar dig vem din Herre är – så att du kan frukta Honom?'”

Ayah 19

فَأَرَىٰهُ ٱلۡأٓيَةَ ٱلۡكُبۡرَىٰ

Och [Moses begav sig till Farao och] visade honom [Guds] största tecken

Ayah 20

فَكَذَّبَ وَعَصَىٰ

Men [Farao] kallade honom lögnare och ville inte lyssna till honom

Ayah 21

ثُمَّ أَدۡبَرَ يَسۡعَىٰ

Därefter vände han Moses ryggen och gick

Ayah 22

فَحَشَرَ فَنَادَىٰ

för att samla [sina styrkor]

Ayah 23

فَقَالَ أَنَا۠ رَبُّكُمُ ٱلۡأَعۡلَىٰ

och sade: "Jag [och ingen annan] är er högste Herre

Ayah 24

فَأَخَذَهُ ٱللَّهُ نَكَالَ ٱلۡأٓخِرَةِ وَٱلۡأُولَىٰٓ

Och Gud gav honom hans straff såväl i det kommande livet som i denna värld och gjorde honom till ett varnande exempel [för eftervärlden]

Ayah 25

إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَعِبۡرَةࣰ لِّمَن يَخۡشَىٰٓ

I detta ligger helt visst en lärdom för dem som står i bävan [inför Gud]

Ayah 26

ءَأَنتُمۡ أَشَدُّ خَلۡقًا أَمِ ٱلسَّمَآءُۚ بَنَىٰهَا

VAR DET en svårare uppgift att skapa er än att skapa den himmel som Han har byggt

Ayah 27

رَفَعَ سَمۡكَهَا فَسَوَّىٰهَا

Han har rest dess valv och format det [med hänsyn till den uppgift det skall fylla]

Ayah 28

وَأَغۡطَشَ لَيۡلَهَا وَأَخۡرَجَ ضُحَىٰهَا

Han har höljt dess natt i djupt mörker och låtit dess morgon framträda i klart ljus

Ayah 29

وَٱلۡأَرۡضَ بَعۡدَ ذَٰلِكَ دَحَىٰهَآ

Och efter detta har Han brett ut jordens yta

Ayah 30

أَخۡرَجَ مِنۡهَا مَآءَهَا وَمَرۡعَىٰهَا

och låtit dess vatten komma i dagen och dess ängar och beteshagar [frodas]

Ayah 31

وَٱلۡجِبَالَ أَرۡسَىٰهَا

och förankrat bergen

Ayah 32

مَتَٰعࣰ ا لَّكُمۡ وَلِأَنۡعَٰمِكُمۡ

[allt detta har Han gjort] till nytta för er och er boskap

Ayah 33

فَإِذَا جَآءَتِ ٱلطَّآمَّةُ ٱلۡكُبۡرَىٰ

OCH när den Dag kommer då allt omstörtas

Ayah 34

يَوۡمَ يَتَذَكَّرُ ٱلۡإِنسَٰنُ مَا سَعَىٰ

den Dag då människan skall återkalla i minnet allt det som hon strävade mot

Ayah 35

وَبُرِّزَتِ ٱلۡجَحِيمُ لِمَن يَرَىٰ

och då helvetet skall göras fullt synligt för alla som kan se

Ayah 36

فَأَمَّا مَن طَغَىٰ

då skall han som alltid överskred [Guds bud]

Ayah 37

وَءَاثَرَ ٱلۡحَيَوٰةَ ٱلدُّنۡيَا

och som valde det jordiska livet [framför evigheten]

Ayah 38

فَإِنَّ ٱلۡجَحِيمَ هِيَ ٱلۡمَأۡوَىٰ

[då skall han få se att] helvetet är [hans] slutliga bestämmelse

Ayah 39

وَأَمَّا مَنۡ خَافَ مَقَامَ رَبِّهِۦ وَنَهَى ٱلنَّفۡسَ عَنِ ٱلۡهَوَىٰ

Men den som bävade vid tanken att en Dag stå [till svars] inför sin Herre och som kunde lägga band på sina begär

Ayah 40

فَإِنَّ ٱلۡجَنَّةَ هِيَ ٱلۡمَأۡوَىٰ

skall [få se att] paradiset är [hans] slutliga bestämmelse

Ayah 41

يَسۡـَٔلُونَكَ عَنِ ٱلسَّاعَةِ أَيَّانَ مُرۡسَىٰهَا

DE FRÅGAR dig om den Yttersta stunden och när den skall komma

Ayah 42

فِيمَ أَنتَ مِن ذِكۡرَىٰهَآ

Hur skulle du kunna säga något om detta

Ayah 43

إِلَىٰ رَبِّكَ مُنتَهَىٰهَآ

Ingen annan än din Herre vet när den [Yttersta stunden] till sist skall komma

Ayah 44

إِنَّمَآ أَنتَ مُنذِرُ مَن يَخۡشَىٰهَا

Du [Muhammad] är bara varnaren som skall varna dem som fruktar denna [Stund]

Ayah 45

كَأَنَّهُمۡ يَوۡمَ يَرَوۡنَهَا لَمۡ يَلۡبَثُوٓاْ إِلَّا عَشِيَّةً أَوۡ ضُحَىٰهَا

Den Dag då de får uppleva den, [skall det förefalla dem] som om de inte hade tillbringat mer än en afton eller en morgon [på jorden]

Ayah 46